Jag tänkte en tågresa ner till familj och vänner i Trollhättan i november. Sedan förvärrades läget så jag planerade om allt till början av december istället. Kanske kanske skulle det se bättre ut. Men nej. Inte alls. Helt tvärtom, så nu har jag gjort det enkelt för mig och stängt den dörren helt och hållet. Det blir inget mer besök där nere i år och mitt senaste, en begravning, var i mars.
Jag hatar inte situationen. Det gör jag inte. Mest för att hata är ett ord vi kanske inte ska slänga oss med hur som helst. Men situationen är jävligt tråkig. Det är den.
Och det finns fler saker jag stängt dörren till. Gymmet till exempel. Jag har inte kört ett enda HIIT-pass på två veckor och jag tänker hålla mig borta i ett par-tre veckor till. Minst. Undantaget blir löpgruppen på onsdagar, men den är både utomhus och glesbefolkad så den ser jag inte som något hinder. Och är det mycket folk får jag väl försöka öka tempot och hålla avståndet på det sättet. Borde fungera.
Alltså. Jag tänker tillbaka lite på i våras, när jag körde vidare på gruppassen som vanligt. Det var inte lika mycket folk, antalet platser glesades också ut i april och redskapen rengjordes efter varje intervall. Det kändes ändå hållbart på något sätt och jag hade en betydligt bättre känsla där och då.
En annan känsla
Den känslan finns inte nu och då blev det tillslut ett ganska enkelt beslut att avstå de där gruppassen. Det fina är ju att jag inte står och faller med dem. Ute är det både plusgrader och snöfritt så det är ju bara att välja ett jobbigt intervallpass eller mysigt långpass. Alternativt kortast möjliga 1,6 kilometer för att hålla ens runstreak vid liv.
Det är väl kanske så att november blir en månad med löpning. Den har i alla fall börjat så. Inte mig emot. Jag gillar höstträning och uteaktiviteter. Både att vara utomhus och kunna dra in den friska, klara höstluften i lungorna men minst lika mycket att komma hem till en varm dusch.
Så jag säger ju det igen då: november, det är en månad att tycka om på många sätt.
Även (trots?) 2020.
Helt klart svåra beslut men jag tycker du visar gott omdöme både för din egen och andras skull. Du har ju ändå fantastiska miljöet i din närhet som erbjuder både ansträngning och njutning. Kram du kloke man🤗
Ja, omdömet har ju kritiserats emellanåt men det är ju aldrig försent för ändring och förbättring! 🙂
Du har så rätt Daniel – frisk höstluft i lungorna och varm dusch efteråt är novembers charm! Kanske till och med att en riktigt jäkligt regnruskig springtur utomhus är ännu härligare, gärna efterföljt av en ångande varm bastu. 🙂
Det är verkligen novembercharmen i sitt sanna (!) jag! Och även om jag inte är någon bastuknarkare så ja, jag hade gärna satt mig i en efter en sån tur du beskriver. Spanade in en lägenhet här i stan för nåt år sen som hade bastu och jag blev nästan sugen men hade inte tillräckligt med pengar för elräkningen. 😉
Jag har gjort tvärtom..avstod gymmet i våras..men börjat nu. och det är ytterst få personer där. Förra måndagen var jag själv på ett power switch seniorpass. 2 personer i omklädningsrummet. Viktigaste att man vet vad som gäller ang avstånd och hygientänk
Ja, det är sant. Det har varit lite enklare att boka pass har jag sett när jag kollat gym-appen senaste dagarna. Kanske ligger nåt i det fast nej ändå, jag avvaktar det där just nu. 🙂
[…] runstreaken får jag också till löpning och träning varje dag, allra helst nu när jag också strukit alla gruppass på gymmet sedan ett par-tre […]
[…] jag tillsvidare stängde dörren till gruppassen på gymmet i slutet på oktober stod jag inte direkt handlingsförlamad inför […]
[…] slutet på oktober, med taskigt smittspridningsläge, bestämde jag mig för att avstå gymmet. Jag körde ett gruppass utomhus per vecka resten av hösten men inomhuspassen som HIIT Cross […]