Skånsk motvind och elcykel mot kusten

CYKLA I SKÅNE – DAG 1. Det ligger en gråtung himmel över oss när vi rullar in i Malmö, en förmiddag i oktober. Nu är den här stan inte målet med resan men vi dröjer oss ändå kvar ett par timmar för att få en lunch någonstans. Efter att ha ramlat i Saluhallen sitter vi snart på Papi och njuter av en ravioli med Karl-Johan svamp, Portabello, buljong, vispad Lardo, cimi di rapa och brödchips.

Efter en skön lunch och härligt häng i saluhallen lämnar vi Malmö med tåg. Destinationen för dagen är en helt annan del av Skåne. Där ska vi utforska vårt lands sydostligaste delar men på ett lite annorlunda sätt än sist gång vi var där.

Ravioli med Karl-Johan
Malmö C

Sen tar vi cyklarna från Kristianstad

Jag kollade aldrig riktigt hur lång tid tågresan upp till Kristianstad faktiskt tog men under tiden har vi hunnit bli fikasugna. Senast vi var i stan åt vi gott på Sotnosen som då hade ett korvställe strax utanför stan. Nu har de flyttat in i Fornstugan nere i Tivoliparken och fikat gör oss både sockerhöga och belåtna.

Men det är inte heller fikat vi har kommit till Skåne för. Istället står det två elcyklar och väntar på oss på ett hotell i närheten. Snart är vi ombytta och redo att möta den södra delen av Sydostleden, som sträcker sig från Växjö i norr till Simrishamn i söder. Regnet hänger verkligen i luften och vinden viner rakt i ansiktet när vi cyklar ut ur Kristianstad.

För att göra en lång historia kort så ska vi alltså cykla på Österlen med delar av Sydostleden och Sydkustleden. Från Kristianstad via Åhus, Brösarp, Simrishamn, Stenshuvud och hela vägen ner till Ystad, allt över en långhelg. Längs vägarna väntar både kompishäng, familjehäng, mysiga B&B och fina naturupplevelser på den skånska vischan. Det är i alla fall vår romantiserade bild av att cykla på just Österlen.

Sydostleden i Kristianstad

25 kilometer i timmen

Det är väl kanske inte de första milen som är de mest spännande av vår cykelsemester. Kristianstad till Åhus, en eftermiddag i mitten av oktober, blir mest en transportsträcka och längtan efter en värmande dusch, trevligt sällskap och middag. Merparten går förvisso på fina cykelvägar men också granne med de större och trafikerade vägarna. Det är först efter Åhus det blir lite lugnare och mer naturskönt.

Bara några kilometer från vårt mål rullar vi förbi Rathckegården, vilket blir ett lika idylliskt som välkommet stopp. En sväng in i värmen och lite lakris som energipåfyllnad räcker gott inför de sista kilometrarna till Nyehusen, där vi ska övernatta.

Resten av vägen känns fluffig i jämförelse med de lite ruffiga miljöerna ut ur Kristianstad och vi bryr oss knappt om att det börjat duggregna när vi trampar fram i 25 kilometer i timmen. Vi känner båda två att det där med elcykel är bra skit när man ska cykla längre sträckor och det är nästan så jag glömmer bort hur ont i röven jag har av sadeln. Det är inte varje dag jag drar tre och en halv mil på cykel i ett enda svep.

Åhus i höstskepnad
Rathckegården
Äppleträdgårdar på Österlen
Maria på elcykel längs Sydostleden

En löprunda ner till havet

Snart når vi vårt mål i Nyehusen och vi välkomnas på finaste sätt samtidigt som vi snabbt hinner sätta cykelbatterierna på laddning. Middagen är på gång så vi avverkar snabbt, hur märkligt det än må låta efter flera mil på cykel, en kort löprunda ner till havet. Håller man på med en runstreak så är tre och en halv mil på cykel ingen anledning till att hoppa över löpningen. Dessutom vill vi båda känna dofterna och känslorna med att se havet rulla in över stranden.

Men sedan. Sedan blir det dusch, varma kläder och en lång skön kväll i härligt sällskap. En perfekt avslutning på en lång dag som tagit oss från Östersund till Nyehusen via Malmö, Kristianstad och skånska cykelvägar. Men helgen slutar inte här.

Den har bara börjat.

Stranden vid Nyehusen

5 KOMMENTARER

  1. Tack för att du öppnar upp ögonen för att man kan cykla sådana här längre leder istället för att gå.
    Pilgrimsvandra med cykel liksom… Fördelen som jag ser det är att de långa tråkiga transportsträckorna som oftast finns kan klaras av lite snabbare medan man kan ta det lugnare där det är riktigt fint.
    Med allt bagage i en cykelkärra har man sedan den ultimata friheten… Stanna några dagar på fina platser och utforska till fots istället. Jag tror nästa resan börjar forma sig… Tack Daniel!

    • Vad kul att inlägget uppskattas! Vi såg samma fördel med cykeln, att hinna med mer helt enkelt men ändå få uppleva ett mer naturnära sätt än att ta bil eller buss (och så är det ju lättare att korrigera en felnavigering på cykel än till fots 😉 ). Det där med att stanna ett par dagar extra och utforska just det närområdet är en fin idé, den tar jag med mig. Tack själv! 🙂

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.