Det byggs i trafiken som aldrig förr i Östersund och på Frösön. Jag har aldrig varit med om så många samtidiga gatuarbeten i stan som det senaste halvåret-året. Även om det tidvis medfört stökiga omvägar och buller i hemmakontoret, då jag bor precis bredvid ett av stråken, gillar jag det skarpt. Omvägarna är ju tillfälliga och långsiktigt blir det ju ett lyft.
Att både väg- och cykelstråk förbättras och att tillgängligheten ökar för oss som går eller cyklar är kalas. Även att modern och mer energisnål belysning sätts på plats är ett fantastiskt lyft. Mellan åren 2008 till 2018 har exempelvis bytet av ljuskällor i Östersund mer än halverat gatubelysningens energiförbrukning, från 8.200.000 kWh till 4.000.000 kWh. Detta trots att stan har växt rejält under samma period.
Men så gjorde höstmörkret återigen entré.
Och innan jag tar er in i det här så måste jag ändå tillägga att man aldrig känner sig så gammal som när man mejlar med kommunen om gatubelysning. Gubbkeps på!
Nedsläckt & klart för de ljusskygga
För ja, det känns nu så himla märkligt att man vid ett av de senaste ombyggda cykelstråken på Frösön väljer att släcka varannan gatlykta efter klockan 22. Vi pratar moderna och ljusstarka ljuskällor som installerats under nu hösten, som slocknar vid en tid på dygnet då de verkligen borde vara tända. Allt detta längs en sträcka som polisen bedömt som semihög zon för ljusskygg verksamhet. Det lustiga är att gång- och cykelvägar precis i närheten, med äldre belysning, fortfarande är helt upptända.
Förutom nämnda cykelväg så har även ett av stans nyaste utegym blivit i det närmaste nedsläckt. Tre gatlyktor på rad i direkt anslutning till maskinerna är ur bruk. Det gör dels gångvägen helt kolsvart för oss som går, springer eller cyklar förbi i mörkret. Det gör även att gymmet till stor del är helt mörklagt. Hur många vill träna där efter klockan 17 i november?
Vad säger Östersunds cykeltrafikprogram?
Vi kan ju börja med att nedsläckningen helt går emot vad Östersunds kommun själva skriver i sitt Cykeltrafikprogram (PDF). Det antogs 2014 är fortfarande gällande.
”Belysningen får inte verka bländande, samtidigt som belysningspunkterna bör gå in i varandra för att inte påverka mörkerseendet negativt. Belysningen ska följa gällande förnyelseprogram för gatubelysningen. … Om ett flertal lampor i anslutning till varandra, eller om lampor vid kritiska punkter är trasiga, kan arbetet med att byta ut dem dock prioriteras.”
Först och främst går belysningspunkterna längs nämnda cykelväg inte in i varandra när varannan lampa är släckt. De bör ju rimligtvis ha ingått i det som kallas ”förnyelseprogram”. Vi kan även konstatera att utegym knappast ses som prioriterat då de tre gatlyktorna nu varit släckta i en månad, trots att det är ett stråk där många passerar.
Hur många kronor räknar de hem?
Att gatubelysningen släcks ner är ingen nyhet. Historiskt sett har kommunen varit ganska bra på det och det har till och med krävt en dödsolycka innan man ändrat sin inställning och tänkt om, om än högst tillfälligt. Även polisen har påtalat att mörkläggningen är en säkerhetsrisk. Jag hoppas verkligen inte att det ska behövas vare sig nya dödsolyckor eller våldsbrott för att man ska fånga sitt förnuft. Det borde höra till normen att ha tänt på platser som folk i allmänhet och även polisen anser vara otrygga.
Så. Varför gör man då så här? Det kan omöjligt handla om särskilt många besparingskronor med modern och ny belysning. I det stora sammanhanget, när man för åtskilliga miljoner byggt om ett flera kilometer långt cykelstråk, pratar vi förmodligen kaffepengar. Med det sagt tänker jag i min naiva världsbild att det måste finnas ett ännu bättre argument än pengar.
Men vad kan det vara?