Vi hyrde cykel i Vancouver och upptäckte en ultimat cykelstad

Hyra cykel ändå. Vilken jäkla bra grej! Det är billigt och effektivt, det är noll parkeringsbekymmer plus den stora bonusen att man som regel kan fortsätta cykla där bussar och bilar inte tar sig fram. På Kanada-resan i somras var Vancouver vårt sista stopp i landet där en av planerna var att just hyra varsin cykel för att ta oss runt. Att jag gillade staden sedan tidigare är nog ingen hemlighet men med facit i handen är det här också en helt ultimat cykelstad!

Vi har hyrt cykel på en rad olika platser tidigare, från Bornholm, Brügge och Tysklands norra kust till San Francisco och våra skånska cykelleder. Ganska rutinerade ändå och andra dagen i Vancouver satte vi därför en av våra huvudplaner för staden i verket.

Idén vi hade var hyra vid Waterfront, följa The Seawall runt Stanley Park, fortsätta runt downtown, passera Gastown och sedan återlämna cyklarna på samma ställe som vi hyrde. Den planen höll vi fast vid och brände av drygt två mil på nästan fyra timmar.

Kortfattat – en riktigt fin boost för upplevelsekontot!

Vancouver-skylt vid Waterfront

7 snabba om The Seawall och hyrcykel

  • The Seawall är världens längsta sammanhängande strandpromenad på totalt 28 kilometer från Convention Centre, runt Stanley Park och vidare till Kitsilano Beach.
  • The Seawall är uppdelad i separata fält för folk till fots och folk på cykel.
  • Cykelvägen runt Stanley Park är enkelriktad (motsols).
  • Vill man bara cykla runt Stanley Park är det cirka 9 km.
  • The Seawall innehåller i princip inga höjdmeter.
  • Hyr en riktig cykel och skippa Mobi
  • Elcykel är slöseri på The Seawall, det är ju inga höjdmeter och det går inte särskilt fort.

Publik cykeldelning i Vancouver

Med vårt boende tre-fyra kilometer från downtown bestämde vi oss för att testa Mobi vår första dag. Det här är en cykeldelningstjänst och fungerar lite som elsparkcyklarna, med skillnaden att Mobis cyklar är fastlåsta på dedikerade platser (och vissa av cyklarna har hjälm). Med Mobis app bokar man cykeln, låser upp den och låser den sedan vid återlämnandet. Det är också då pengarna dras.

Vi hade en Mobi-spot bara ett par hundra meter från vårt hus så vi hämtade upp varsin cykel och tog sikte på Kitsilano Beach. Visst är det smidigt att glida fram genom stan på det här sättet och samtidigt få se lite av Vancouvers villaområden. Men…

…cyklarna var faktiskt riktig risiga och inget man cyklar på längre än nödvändigt. Framförallt var de dyra. Drygt tre kilometer och tjugo minuters cykling kostade oss 90 spänn per person. Visst var det fint att kunna se sig om på väg in till city, helt klart, men bussen hade faktiskt varit ett billigare alternativ.

Halvdag på en riktig hyrcykel

Vår andra dag i stan tar vi revansch och går till en riktig cykeluthyrningsfirma i downtown, vilket var en av våra ursprungsplaner inför dagarna i Vancouver. Det finns flera firmor men Spokes vid Waterfront ser vettiga ut så vi går dit och hämtar ut varsin standardcykel. Vi hyr för en halvdag vilket kostar runt 300 spänn per cykel, inklusive hjälm och lås. Elcykel skippar vi, primärt för att vägarna runt Stanley Park och downtown innehåller ungefär två höjdmeter och kräver minimal ansträngning.

Waterfront, Stanley Park & enkelriktat

Vi korsar gatan rakt utanför Spokes och ansluter direkt till cykelvägarna vid Convention Centre. De löper vackert upp mot Stanley Park med skyskrapor på ena handen och Coal Harbour på andra. Här lägger kryssningsfartygen till och bara ett par hundra meter bort ligger sjöflygplatsen, varifrån man kan flyga både reguljärt ut i British Columbia eller ta en sightseeing över stan.

Norrut? Jodå, på andra sidan Burrard Inlet breder North Vancouver ut sig med Grouse Mountain som mäktig kuliss.

Väl framme vid Stanley Park är det enkelriktat och motsols som gäller för cyklister. Här är det bara att lägga sig i kön eftersom det är väldigt många fler än oss som bestämt sig för att cykla längs parkens strandlinje den här dagen. Det förtar så klart inte upplevelsen. Vancouver är en av mina favoritstäder och anledningarna är flera. Följer man Stanley Parks strandlinje hela vägen runt så förstår man varför.

Köpenhamn-inspo, hängbro och en klippa

Här finns också en Köpenhamnsinspirerad staty. Girl in a Wetsuit sitter på en klippa strax efter Brockton Point Lighthouse och ja, likheterna är slående med den danska sjöjungfrun. Kanske inte så konstigt eftersom idén faktiskt uppstod tack vare danskarnas verk. Men som sagt, det är en kvinna i våtdräkt och inget annat.

Halvvägs runt Stanley Park cyklar man under Lions Gate Bridge. Den här hängbron öppnade redan 1938 och knyter ihop downtown med norra Vancouver. Kör man bron med bil är det väg 99 man rullar på, som börjar vid Cache Creek drygt trettio mil norrut och slutar först vid gränsen mot USA fem mil söderut.

På västra sidan av Stanley Park ligger Siwash Rock, en 32 miljoner år (!) gammal klippformation som man nästan kan ta på från cykelsadeln. Enligt Squamish-folkets legender förvandlades en man till Siwash Rock som ett ”oförstörbart monument över rent faderskap”, vilket var belöningen för sin osjälviskhet.

Efter klippan följer några stränder samt den för dagen helt knökfulla utomhuspoolen vid Second Beach. Här tar också cyklingen runt Stanley Park slut. Är man nöjd, glad och har ont i röven kan man ta snabbvägen tillbaka till Waterfront, förbi Lost Lagoon. Vi vill ha mer.

Downtown runt

På populära English Bay Beach är det någon typ av festival med tusentals besökare. Oklart vilken. Vi frågar inte och vi gör inga forskningar i efterhand. Precis här ligger även A-maze-ing Laughter, de skrattande statyerna. Vi kan inte riktigt bestämma oss för om de är butt-ugly eller roliga, men man blir onekligen glad av att se dem. Glada blir vi också över att de flesta turistcyklister verkar nöja sig med Stanley Park, för längs Beach Avenue är det betydligt glesare längs cykelstråken.

Burrard Street Bridge cyklas under samtidigt som hippa och fina Granville Island dyker upp på högerhanden. Det var härifrån vårt valsafari i Vancouver utgick och ön i sig är givetvis värd en halvdag bara den. Ja, sedan är det dags att korsa väg 99. Igen. Den här gången under Granville Bridge som håller ihop downtown och Vancouvers södra förorter.

Gastown, klockan och den där musikstudion

Nere vid False Creek samsas höghusen, parker och marinor om utrymmet. Cykelvägarna fortsätter längs vattnet bort till BC Place och Rogers Arena, där Vancouver Canucks har sina hemmamatcher och där jag själv var på Bryan Adams-gig för några år sedan. Här passerar vi Science World och rekar också Pacific Central Station, Vancouvers stora tågstation, inför bussresan till Seattle dagen efter.

Därefter blir det några murriga kvarter ut mot hamnområdet. Nja, just den här delen av rutten var inte enligt plan och här i östra downtown finns det inga större anledningar att röra sig som turist. Vi ser både ett och tre gäng med folk man kanske inte skulle fira jul med.

Med cykelturens enda nedförsbacke trampar vi på lite extra in mot klassiska Gastown. Här däremot rör det sig mängder av turister. Förutom den berömda gasklockan, restauranger och butiker ligger också The Warehouse Studio i kvarteren, musikstudion som Bryan Adams grundade på 80-talet och som han fortfarande äger.

Mitt i en filminspelning

Vi får hoppa av cyklarna i Gastown och promenera längs Water Street. Vi kryssar mellan flanörer och lyckas få en snabb inblick i en pågående filminspelning, andra säsongen av The Last of Us, där man rustat upp ett par-tre kvarter för en apokalyptisk scen. Dock inga bilder därifrån, det var strikt fotoförbud.

Trots folkmassorna i Gastown så kommer mersmaken krypandes och vi bestämmer oss för gå tillbaka hit så fort vi droppat cyklarna.

Inför ett fjärde besök

Efter fyra timmar och två mil i sadeln längs Vancouvers vackra cykelstråk får Spoke tillbaka sina hojar. Vi är mer än nöjda efter att ha fått se flera av stans höjdpunkter. Utsiktsplatser, byggnader, kvarter, otroliga omgivningar, mängder av turister och massa blå himmel. Vi missade några platser också och noterade varken Digital Orca (som var på vår att-upptäcka-lista) eller Inukshuk, trots vi i det närmaste cyklade rakt in i dem. Snacka om tunnelseende.

Å andra sidan. Något ska man väl spara något till ett fjärde besök i Vancouver? För jag bara räknar med att det händer.

Karta över vår cykeltur i Vancouver

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.