Årets sämsta?

Idag var det återstart av fotbollen med träning i Ås. Perfekta förhållanden egentligen (varmt, vindstilla och en förhållandevis fin gräsmatta) så med facit i hand undrar jag varför jag inte förvaltade dessa cirka nittio minuter på ett mycket lämpligare sätt. Det var en usel träning. Usel. Ett skott som kan klassas som helt okej fick jag till, möjligtvis några fina väggspel med Rådstromovic men i övrigt var det ett pass som ska glömmas och förträngas för lång tid framöver. Men, jag biter ihop. I morgon kväll blir det revanch. Då kan jag inte heller skylla på att det är första passet efter uppehållet. Ett skäl jag inte ens nyttjade idag, jag åkte bara hem och surade istället…

Inatt blir det sista sovandet på soffan (på ett tag i alla fall, jag hoppas ju slippa soffan även när M flyttar in…) då far och Andrea drar söderut i morgon. De tar med sig bror som handbagage. Han kan behöva lite semester. Om han nu tar den chansen är en annan fråga. Troligtvis inte.

Jag har förövrigt mött motstånd de senaste dagarna. Framförallt när jag kläckt kommentarer som…

bq. Fan alltså, jag längtar till hösten! Jag menar…

Jag har inte ens fått sympatier från fotbollsälskare när jag nämnt återstart av Premier League som anledning. Inte Serie A heller och när inte ens Champions League accepteras börjar jag fundera på vad det är för folk jag har runt mig. Fotbollshatare? Ja några (det vet jag, känn er träffade) men inte alla. Sommarälskare? Troligtvis. Missuppfatta mig rätt, jag älskar sommaren men hösten känns lockande på något skumt sätt. Det här stycket kommer jag förmodligen att ångra bittert i oktober när den första snön lagt sig till rätta och det är slaskigt och jävligt ute. Fast å andra sidan, det är väl då man sjunker ner i soffan med M?