Löppass i Ås i söndags kväll. Löpardojjorna (som jag borde köpt nya för länge sen) och intervaller på klassisk manér med 3 minuters löp och 1 minuts aktiv vila. Åtta rundor. Om svetten rann? Tja, röker greker, har påven rolig hatt, bajsar björnen i skogen och så vidare. Jämtkrafthallen har ju faktiskt i flera år varit centrum för grispass, så länge jag spelade fotboll, men den ärade titeln är nog övertagen nu. Igår blev det nämligen mer svett men den här gången i det nya Castle of Grispass.
Hej och välkommen till Crossfit. Det är inte första gången det omnämns här. Gissningsvis inte sista heller. Massa bänkpress, massa dynamic pushups, massa rodd, massa wallball, massa ringrodd. Och förhoppningsvis massa träningsvärk och massa sug efter nya svettiga sessioner.
Löpningen då? Det är ju redan februari så jag funderar på om det är läge att skruva upp intervallerna en smula. Tio rundor istället för åtta? Dra igång stegringsintervallerna som ligger i GPS-klockan och väntar på att få köras? Det är egentligen inget att fundera över, får se om jag är pigg nog för ett dubbelpass på onsdag.
Sa jag att det är handlar om grispass? Well, it does. Och det är nog därför jag längtar tillbaka redan nu. Både det ena och det andra.
Man kan inte LÄNGTA efter grispass…. Haha! Eller jo, ok då. Lite skräckblandad förtjusning. 😉
Jag är också lite kluven. Det bästa med grispass är ju när de är klara och den där sköna känslan infinner sig! 🙂