Sist ut på Sverigekartan

Så blev det tillslut en weekend på Gotland, lite sådär lagom hastigt och lustigt påkommet. Ni vet, bränna SAS-poäng och sånt. Jag tog tacksamt emot massa tips förra veckan och delvis utifrån dessa la vi upp rutten för våra två heldagar på ön. Det kommer mer om det i ett par senare inlägg.

Besöket på Gotland innebar också något speciellt för mig högst personligen – nu har jag varit i alla Sveriges landskap! Det tog sina drygt 36 år men nu är säcken hopsydd och jag har hela (typ) Sverige i CV:t. Jag har sagt det förut och kan säga det igen – vårt land som resedestination ska inte underskattas, det finns cirka hur mycket som helst att göra här. Från sydligaste Smygehuk till nordligaste Treriksröset. Från landets botten i Kristianstad till toppen på Kebnekaise. Och Stockholm är dessutom inte centrum, det är Flataklocken i Medelpad.

Just det, jag har ju även klämt hela E45:an, hela E4:an, hela E6:an och även hela E14 som skär rakt igenom landet från Sundsvall till Storlien (och vidare till Trondheim). Ni kan läsa mer om det här. 

Nu säger jag ju inte att det är slutrest inom Sveriges gränser bara för att jag händelsevis råkar ha gjort alla landskap, jag har fortfarande massor av tomma rutor på att-uppleva-listan. Bara här i Jämtland står ju flera givna fjälltoppar okryssade, jag har inte spelat golf på Öland, jag har inte upplevt Blekinges skärgård och jag har fortfarande inte cyklat bland alla hundratals tusenåriga kyrkor på Skaraslätten. Och så vill jag göra Kebnekaise en gång till. Minst.

Gotland var det alltså. Sist ut på listan över svenska landskap att besöka. En helg i november när alla andra turister var hemma. Men som sagt, det kommer i ett par senare inlägg.