Så. Lördag. Och här sitter jag med träningsvärk i större delen av kroppen efter gårdagens bodypumppass. Mitt första av det slaget på säkert två år. Om inte mer. Japp, jag har gjort comeback på Sportsgym efter ett par års häng på Crossfit. Och bodypump var precis så tråkigt – men välbehövligt – som jag minns det.
Det har inte hänt så jädra mycket på Sportsgym. Samma namn. Lokalerna i city ser typ likadana ut. Passen är de samma. Personalen är ungefär densamma. HIIT har bytt namn till Synrgy360. Jag har samma träningsskor, tröja, strumpor och vattenflaska. Och jag (efter)svettas lika förbannat mycket som sist.
Faktum är att den här bilden skulle kunna vara tagen efter Synrgy-passet i tisdags. Men den är tagen i maj 2015. Knappt att ens jag kan se skillnaden.
Jag vet inte om det är bra eller dåligt att det inte har hänt något. Kommer jag tröttna igen inom kort? Ingen aning. Borde väl inte lägga så mycket energi på det heller nu när jag bara varit här i ett par-tre veckor.
Eller jo. Sportsgym har ju faktiskt öppnat sitt nya ställe Storsjöstrand, några hundra meter utanför cityringen i Östersund. Igår efter bodypumpen tog jag mig en liten rundtur där och jädrar, det är stort. Och här finns också möjligheter till crossfit-aktig träning (fast det verkar heta HIIT Crosstrainer, trots att crosstrainer egentligen är något helt annat?).
Jaja, namnrättigheter och annat är säkert grunden och ärligt talat. Passen får heta vad tusan de vill. Huvudsaken är att jag har fått lusten tillbaka att köra pass igen, att jag kan lunchträna, att känna att hela kroppen får jobba, att jag får (efter)svettas och att jag kan sitta är på lördagen med helkroppsträningsvärk.
Njutbart. Mycket njutbart. Ett löppass på det här så.