Snabbtåg i Polen – 1 klass på Express Intercity Premium

Att åka snabbtåg i Polen var något som vi, fram till vår resa till Warszawa och Krakow nyligen, var helt obekanta med. Med ”bättre sent än aldrig!”-konceptet i åtanke bokade vi varsin förstaklassbiljett och begav vi oss till ruffiga Warszawa Gdańska. Där hoppade vi på det som skulle bli en angenäm överraskning i tvåhundra kilometer i timmen, genom ett grönskande polskt landskap.

Med det sagt. Häng med på fem timmars snabbtåg i Polen och vår resa med EIP.

Det här är EIP

EIP står för Express Intercity Premium och körs av statliga PKP, Polskie Koleje Państwowe. Tågsättet i ifråga är ett ED250, vilket i praktiken handlar om det italienska snabbtåget Pendolino ETR 610. Det är testat för 250 km/h men går som regel i mer blygsamma 200 km/h. Hastighetsrekordet är dock snabbare än så. Under en testkörning i november 2013 nådde det maffiga 293 km/h.

Första ED250-sättet levererades i augusti 2013 och idag rullar det totalt 20 sätt på linjer från Warszawa till Gdynia, Krakow, Katowice och Wrocław. Totalt rymmer EIP 402 passagerare utslaget på två klasser i sju vagnar. 45 platser hör till första klass och 357 i andra klass.

Boka biljetter hos PKP

Vi valde att boka biljetterna på PKP:s egen sajt. Nej, den är inte särskilt användarvänlig och det finns säkert andra tågsajter som gör jobbet smidigare men vi slapp å andra sidan mellanhänder. Jag jobbar vidare på det där med svart bälte i tågbokning ute i Europa, det finns mycket att lära.

Sajten är på polska men går att ställa om till engelska. Problemet är bara att man måste göra det valet flera gånger om man hoppar till olika delar av webbplatsen, inklusive mitt under bokningsprocessen. Vissa delar av sajten är inte heller översatta vilket ställer till det för oss som inte kan polska. Jag sa ”Hej hej!” till Google Translate mer än en gång.

Sittplats väljer man vid bokningen via en platskarta. Sedan är det bara att fylla i namn på resenärer och ange sina kortuppgifter (dock fungerar inte AmEx). I slutändan sitter man förhoppningsvis med ett bekräftelsemejl med biljetten som QR-kod.

Du måste ha en bokad biljett när du kliver ombord på EIP. På så sätt är du alltid garanterad en plats och går du ombord utan så kommer du att få betala en straffavgift. En bra grej är att det ovanför varje säte finns en liten digital skylt som berättar om platsen i fråga är upptagen eller inte.

Warszawa – Krakow tur och retur

Ursprungstanken var att åka från Warszawa Centralna. Men, eftersom jag råkade läsa fel station när jag bokade så fick vi istället åka från Warszawa Gdańska, en sjavig liten tågstation i stans norra delar. Lyckligtvis upptäckte vi det lilla misstaget kort efter bokningen och kunde planera utifrån det. Det hade varit lite jobbigare att upptäcka det först vid avgångstiden, det är nämligen en bra bit mellan Centralna och Gdańska. Däremot ankom vi Centralna på återresan, vilket var smidigt då vi bokat hotell tio minuters promenad därifrån.

Tågtiderna Warszawa till Krakow varierar men väljer du PKP EIP åker du non-stop på två och en halv timme. Rutten mellan städerna är vältrafikerad och det går både snabba och mindre snabba tåg i princip varje timme.

Snabbtåg i all ära, det finns andra alternativ om du vill köra slow travel. Då kan du räkna med restid på allt från fyra till sex-sju timmar beroende på byten och annat. Vi prioriterade snabba puckar utan byten den här gången, plus att vi ville testa snabbtåg i Polen.

Glöm lounge

Lounge är i dagsläget bara att glömma. Warszawa Centralna hade en men den stängde 2014 på grund av svalt intresse. Warszawa Gdanska har definitivt ingen.

Prisexempel

Biljetterna för snabbtåg i Polen släpps 30 dagar innan avgång och börjar på 29 PLN (72 SEK), beroende på vilken sträcka du ska åka. När vi började titta ett par-tre veckor innan resan såg prisläget Warszawa till Krakow ut så här, enkelbiljett per person:

• 1 klass 220 PLN (540 SEK)
• 2 klass 169 PLN (415 SEK)

Ganska liten skillnad alltså. Av olika skäl bokade vi dock först dagen innan resan och då såg det ut så här:

• 1 klass 258 PLN (635 SEK)
• 2 klass 169 PLN (415 SEK)

Returresan upp till Warszawa ville vi hålla öppen så den bokade vi samma dag. Återigen en 1 klass för 258 PLN. Med det sagt betalade vi alltså 516 PLN per person, tur och retur Warszawa – Krakow, totalt 1032 SEK.

1 klass – säten och komfort

Vi valde att boka båda resorna i 1 klass. Vagnen är belägen i tågsättets ena ände och går i en blå nyans med gula huvudkuddar. Sätena är i en 2+1-konfiguration så reser man själv och vill ha direktaccess till gången så är det alltså fullt möjligt. I mitten av vagnen finns det platser med bord och det gäller både i singel- och dubbelsäten. Perfekt för de som reser i par, vill ha ett bord och ha gångaccess samtidigt.

Reser man med ett större bagage finns det stora hyllor i änden närmast av- och påstigning. Det finns även hyllor ovanför sätena om man hellre föredrar det. Själv brukar jag vilja ha koll på väskan och eftersom mina ben är allt annat än långa spiror så ryms min väska som regel vid fötterna. På tal om fötter, på EIP:s snabbtåg finns det ett fotstöd. Bra grej!

På singel- och dubbelplatserna finns det nedfällbara bord. De är i metall, ordentligt tilltagna och rymmer utan problem antingen en bärbar dator eller maten man blir serverad. Utfasning för mugg finns också men fungerar väl kanske sådär. Platserna med bord är riktigt luftiga och helt utfällt är bordet riktigt rymligt. Vi lyckades lägga beslag på en plats med bord på återresan där vi fick sitta själva vilket var ett riktigt lyckoskott!

Sätena går att fälla och vid huvudet sitter det semistoppade nackskydd. Kanske inget som höjer komforten nämnvärt men snyggt att det finns. Mellan sätena sitter läslampa som man tänder och släcker med en knapp på ovansidan. Alla platser har eluttag under sätena. Dock inga USB-uttag och i ärlighetens namn gör det ingenting eftersom de ändå inte bör användas. Tågen är också utrustade med wifi men ingen av oss testade faktiskt att ansluta oss så just den biten kan jag inte uttala mig om. Mobiltäckningen längs sträckan var emellanåt ganska skral så då passade vi på att prata eller tomglo (stirra rakt ut genom fönstret).

Mat och service i 1 klass

I förstaklass på EIP ingår en enklare måltid med dryck tillsammans med en (ja, en) kopp kaffe. Servicen startar så fort tåget rullat ut från stationen då ett menykort delas ut till nypåstigna passagerare. Ytterligare några minuter senare förväntas man ha bestämt sig för då tas beställningarna upp och därefter kommer tågvärden med sin vagn och serverar kaffe eller te.

Maten dröjer kanske 10-15 minuter, så att man i alla fall hinner sörpla på kaffet ett par-tre gånger. Allt serveras på och i riktigt porslin och äts med riktiga bestick. Betydligt lyxigare än pappmuggar och träbestick. Nackdelen är så klart ljuden. ”Ljuden?” tänker ni kanske. Ja, som att tågets vibrationer gör att kaffekoppen skramlar eller att porslin mot metallbord kanske inte riktigt är världens bästa kombo för öronen

På det hela taget en bra matupplevelse. På vår ena resa valde vi varsin sallad, den ena med tofu och den andra med kyckling. På återresan blev det väldigt goda mini-brioche, två per person. Den ena med kyckling och den andra med ”vegetable paste”, som jag förstått är en vegetarisk röra.

Kort och gott så kändes rätterna fräscha och nyfixade, om än något små i storleken. Det snålaste var dock att man bara fick en enda kopp kaffe. Ingen fri påfyllning, inte ens en liten påtår (även om vi tindrade lite extra med ögonen och charmade till oss en påfyllning på nedresan).

2 klass

Biljetterna i 2 klass är något billigare och här sitter man i en 2+2-konfiguration. Något smalare säten i en grön färgton och inte lika stoppad nackkudde är det som märks mest. I övrigt är mycket det samma som i 1 klass. Ett dubbelt eluttag mellan sätena, ett rejält bord som går att fälla ner, armstöd, läslampa och möjlighet att fälla sätet en bit.

Reser du i andra klass ingår flaska vatten men i övrigt ingen mat och dryck. Man hänvisas istället till bistron.

2 klass – tyst avdelning

Jajamensan! EIP-tågen har en helt egen tyst avdelning, kallad Quiet Zone. Här viskar man till medresenärer, struntar i att göra telefonsamtal samt stänger av ljudet på datorer och mobiler. Enkelt och tydligt.

2 klass – specialkupé för småbarnsfamiljer

Granne med 1 klass finns en 2 klasskupé för sällskap med barn upp till sex år samt gravida. Det här är egna hytter med fyra platser i varje som man kan stänga till med skjutdörrar. Om de här inte varit dedikerade för just de här resenärerna hade jag nog själv bokat en plats här inne. Det såg riktigt trevligt ut!

Bistro och tillgänglighet

I mitten av tågsättet hittar vi bistron. Det är en liten avdelning med kioskliknande försäljning av diverse mat, snacks och dryck. Jag skulle nog likna den vid en lightversion av det vi kan se på SJ:s snabbtåg och precis som på dessa är det ståplatser som gäller. Glöm alltså fancy restaurangvagn med vita dukar, då får du åka något annat tåg.

Granne med bistron ligger en tillgänglighetsanpassad avdelning. Det handlar om två säten med rejält tilltagna ytor framför ett bord och som har en stor och luftig toalett i direkt anslutning. Den här toaletten har också skötbord för småbarnsfamiljerna. Hur transporter av rullstolar och liknande sker kan jag tyvärr inte uttala mig om. De här platserna var lediga under mina två resor.

Allt som allt – snabbtåg i Polen

Så, var 1 klass på ett snabbtåg i Polen värt pengarna? Ja det tycker vi. Det var på det hela taget en smidig upplevelse med bra service, trots aningen tveksam engelska hos tågvärdarna. Jag kan leva med det. Måltiderna man serveras smakade över förväntan, om än något tunna. Snålast var dock det faktum att man bara bjuds på en enda kopp varm dryck (kontra fri tillgång som SJ här i Sverige har).

Resorna var lugna och tysta, trots säkert 70% beläggning i 1 klass på resan norrut. En bonus blev så klart att Maria och jag fick ett helt eget bord på just den resan, vilket var riktigt skönt. Tiderna hölls helt okej. Utresan från Warszawa blev något sen men kompenserades av minutprecision på tillbakaresan.

Allt som allt blev vi positivt överraskade att åka snabbtåg i Polen. Välstädat och fräscht tycker jag är viktigt och det höll absolut måttet, precis som sköna säten och gott om utrymme för både ben, röv och resten av kroppen. Ska du dock boka så se till att ha Google Translate i närheten, såvida du inte kan polska då så klart.

Med det sagt kan jag varmt rekommendera en förstaklassbiljett med PKP EIP. Fler som åkt snabbtåg i Polen eller är sugna efter den här genomgången?