En lätt kantstött vecka

Vet inte riktigt vad som hände den här veckan men i huvudet har det varit semi-kaos. Trots att jag egentligen inte varit ett dugg stressad då har det ändå legat som en våt stressfilt över tillvaron. Och jag vet inte varför. För att belastningen har varit för låg? För att listan med saker jag vill göra har varit (och är) för lång men tiden att försöka hinna med allt är för knapp, eftersom jag vill göra allt nu och inte i morgon?

Ja men lite uppochner med andra ord och med det följde en lätt kantstött vardag med kaos i huvudet.

Väskan som (inte) försvann

I tisdags skulle jag till gymmet. Några minuter innan jag ska lämna lägenheten börjar leta efter min träningsväska. Den ligger inte där den brukar. Och inget annat ställe heller. Inte vid sängen. Inte på balkongen. Inte i bilen. Inte i tvättstugan. Senaste gången jag kan komma på att jag såg den var på gymmet två dagar tidigare. Inte skulle jag väl ha….

…glömt den där? Har inga minnesbilder så jag åker förbi gymmet och kollar. Inget i skåpet jag använde. Inget kvarglömt.

Jaja. Jag kör mitt pass ändå. De trasiga gamla skorna får duga och pulsband får jag klara mig utan. Stör mig till förbannelse över att pulsband och nya skor är som bortblåsta. Till förbannelse.

Allt är puts väck. Tills jag kommer hem. Pulsbandet hänger tydligen ändå där det alltid brukar hänga (!). Midjeväskan också. Väskan med skorna visar sig hänga bakom en jacka, på en krok i hallen som jag aldrig annars använder.

Tomt fodral

I onsdags skulle jag till gymmet. Väskan med mina prylar hänger där den ska. Allt är med, från skor, vattenflaska och pulsband till mina AirPods. Eller ja. I alla fall etuiet. För när jag väl sitter på cykeln och ska trampa igång mitt intervallpass är fodralet tomt. Snäckorna ligger kvar hemma på köksbordet.

Det blir ett pass till ljudet av mitt eget flås och blås. Inte helt fel det heller faktiskt, när allt kommer omkring.

”Inte Mona-Lisa direkt”

I veckan satt jag och slöskrollade mobilen, som jag egentligen borde ge upp då det tar energi och tid. Rätt som det är rullar en väldigt bekant bild fram i flödet. Ja men jo men en bild som jag själv tagit, i en tråd som jag dock själv inte skapat. I slutet av sitt inlägg, som handlade om en tågresa, hade trådskaparen minsann angett bildkällan. Fast på sitt eget sätt; ”stulen bild”. Jag konstaterade med ett kort inlägg att bilden är min och att källan gärna får anges i fortsättningen (ett klick bort på Googles bildsök).

Efter lite diskussioner fram och tillbaka, öppet i tråden, togs bilden bort. Längs vägen hann jag i tur och ordning bli kallad ”smygagressiv”, ”dryg”, ”jävligt fjantig” samt blivit ombedd att ”växa upp och skaffa mig ett liv” och att det var en bild ”på en jävla tågkupé, inte Mona-Lisa”. Även om jag höll låg profil och inte riktigt stämmer in på något av påståendena så köper jag det där rakt av, sånt berör mig inte nämnvärt. Det brukar låta så när folk blir påkomna i tron om att internet är en plats där man lite gör som man vill. Det är inte första gången som mina bilder ”lånas”.

Trist bara att bildtjuven var den som i tråden fick credd och ryggdunkningar. Vi har uppenbarligen inte kommit längre än så och jag blir fan matt.

1 klass egen kupé på SJ nattåg
”En bild på en jävla tågkupé, inte direkt Mona-Lisa”.

På spåret

När vi ändå är ute och rullar på rälsen så har På Spåret-säsongen verkligen varit helt miserabel. Maria har sopat banan med mig och vunnit till den nivån att det nu är ointagligt med två avsnitt kvar. Jag hatar att förlora. Även i Duo-appen på våra mysiga fredagkvällar har det visat sig.

Nästa säsong. Då jävlar.

Note to self

I perioder av mycket att göra och fullt huvud så finns det i min värld bara en sak att göra – hålla ordning och reda. Jag har slarvat med det på slutet och det visar sig direkt. Jag överväger också att börja göra listor av saker som ploppar upp i huvudet, för att på så sätt kunna släppa det och gå vidare. Frågan är bara vilken nivå man ska lägga det på. Har ni tips och idéer så lägg gärna en kommentar här under. Jag behöver inspiration!

Med det sagt. Nu stänger vi den här kantstötta veckan, går vidare i livet och njuter av några avslutande bilder från helgen i Villa Viste.

4 KOMMENTARER

  1. Trist med bildtjuvar! Vårt foto visades i tv en dag. Orkade inte bråka. Men nu finns flera företag som verkar specialisera sig på att leta upp stulna foton och skicka fakturor. Vi har fått två fakturor hittills, men båda gångerna har jag lyckats bevisa att det var gratisbilder, så de fick dra tillbaka fakturorna.

    • Oj, jag hade absolut bråkat för en sån sak (och har bråkat för en mindre, som krävde ett par-tre månaders tjafsande). Också intressant att firmor letar upp stulna bilder. Finns garanterat en marknad för det där och mycket därför jag bara använder helt eget material istället för bildbanker och dylikt. Skönt att ni kunde reda ut det tillslut.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Lämna en kommentar.
Skriv ditt namn här.