Om det är något som jag inte tänker skryta med så är det sommarens träning. Ett par-tre löppass har det blivit och så ett knippe golfrundor. Visst har jag rört på mig kanske mer än gemene man och kvinna (en 18-hålare blir ju drygt en mil) men inte i klass med hur det ser ut en vanlig vecka på våren och hösten, där svetten flödar och träningsvärken skriker i kroppen. Å andra sidan, jag har inte fyllt mig själv med onyttigheter heller så återstarten efter sommaren borde inte bli jätteplågsam.
Återstarten ja. Den riktiga. Den skedde idag. Uteträning och parpass, i strålande solsken och härlig sensommarvärme. Åtta branta backsprinter varav två med kettlebells (kb). Detta varvades med kb-svingar x150 (per par), goblet squats med kb x150 (per par) och 150 burpees (per par). Om pulsen slog i taket? Nej, den slog igenom. Två timmar senare satt jag på möte och armarna skakade fortfarande.
Jag har ju bytt bort Sportsgym i city mot Crossfit på Frösön. En skön nytändning som förhoppningsvis hjälper mig att bli ännu bättre tränad än jag varit tidigare. Det är ju i och för sig upp till mig men ja, ni fattar. Så. Träna. Men inför vad? Ja, jag vet inte riktigt. ToughViking i helgen blir ju inte av, inte Lidingöloppet i september heller av olika skäl. Göteborgsvarvet i kommande maj har jag inte ens anmält mig till än, men det ska ju givetvis hända.
Nästan lite mållös över hur mållös jag är. Inga mål alls i sikte. När hände det senast? Nåväl. Jag inväntar den stundande träningsvärken med en sval och skön sensommarkväll och en mugg te. Rutinerna börjar ramla på plats. Träningen också. Jag tar det härifrån. Fint.
Foto: Robert Rydén, robertryden.se