Det är ju brist på tävlingar just nu och att bara dra ut och träna, helt utan tävlingsmoment, är ju kul till en viss gräns. Därför kom den där semi-tävlingen i lördags som en liten skänk från ovan, ett event som jag knappt hört talas om tidigare.
Så här. Arrangemanget hölls av Sockertoppen IF, en förening som bland annat jobbar för att sprida kunskap om diabetes och även få barn, ungdomar och vuxna att leva ett mer aktivt liv. Runt om på några platser i Sverige anordnade de i lördags det här löpeventet, med uppmätta banor på 5275 meter. Det blir ju då en fjärdedel av en halvmara och en åttondel av en helmara. Och alldeles perfekt för de som inte vill göra mer än en halvmil eller en mil.
Inget krav på anmälan, inga avgifter, ingen nummerlapp, inga vätskekontroller och inga medaljer. Bara ett löpevent med öppen start, där man fick komma och springa när man ville mellan klockan 10 och 15. Och hänga runt med andra löpare, givetvis med viss social distansering.
Sockertoppens lopp i Östersund
I Östersund var det start och mål i Badhusparken, vackert beläget mitt i stan nere vid Storsjön. Därifrån sprang vi ut på Frösön, längs Vallaleden och sjön, bort till Vallsundsbron och sedan tillbaka in till Badhusparken igen. Sjönära, flack och merparten på asfalt. Släng sedan på klarblå himmel, knappt 20°C, bara någon sekundmeters vind och gott om folk längs nästan hela sträckningen.
Japp, som upplagt för bra stämning – och tider!
Siktet – att mosa gammalt PB!
Personligen tog jag sikte på fyra varv, således en halvmaraton. Att orka 21 kilometer i 4:30-tempo kändes, utifrån dagsform, som en rimlig målsättning så jag räknade kallt med att mosa mitt tidigare personbästa från Göteborgsvarvet 2015 (1:39:28). Jag sätter hellre en lite för bra tid och tvingas jaga (och kanske bomma målet) än att jogga i mål och sen låtsas vara nöjd. Sikta mot stjärnorna och så vidare. Det är roligare.
Maria stack ut först och efter mitt tredje nervositetstoabesök bestämde sig jag och bror för att sonika bara påbörja loppet. Vi tog de första snabba stegen ut i Badhusparkens vimmel och vidare ut mot Frösön. I 4:30-tempo.
Första milen
Redan efter ett par-tre kilometer kändes det här som en riktigt fin dag. Jag försökte känna efter vad som faktiskt var 4:30-tempo och jag varierade lite från 4:20 till 4:35. Längs vägen mötte jag flera andra löpare och totalt hörde jag efteråt att det var runt 60-talet svettpärlor ute och sprang. Fem kilometer gick på 22:32 (4:30/km), perfekt tempo med andra ord.
Flack bana förresten. Oerhört tacksam men då märker man också av de små små backarna. Längst bort vid Vallsundsbron var det några få motlut på tre-fyra meter i höjd och de kändes plötsligt ganska jobbiga. Så klart ingenting mot Älvsborgsbron eller Göta Älvbron längs Göteborgsvarvet.
10 kilometer sprang jag in på 44:42 (4:28/km).
Andra milen
När jag stack ut på tredje varvet hade jag fortsatt go i benen. Nu fick jag också jaga en av loppets arrangörer, Robin Bryntesson. Han stack ut strax efter min varvning men sprang om mig efter ett par kilometer.
Mitt flås var inga som helst problem. Däremot var det lite skralt med vätsketillförsel. Eftersom det inte fanns några sådana stationer längs banan fick man sköta det själv och att fippla runt med vätskebälte när man jagar tid är sällan optimalt. Totalt drog jag två klunkar vatten under hela racet.
15 kilometer passerades på 1:06:48 (4:27/km).
Fjärde och sista varvet. Jag fick återigen sällskap av bror, som vilat ett varv, och återigen perfekt läge att försöka dra ifrån honom (horn i pannan och sånt). En bakvänd hare, eller vad man ska kalla det. Det lyckades fint (!) och även om benen började suga rejält nu så fanns det fortfarande krafter kvar.
När 17-18-19 kilometer passerades insåg jag att mitt gamla PB skulle ryka all världens väg, men hur nära 1:35 var jag egentligen? Det visste jag nog inte förrän jag passerade 20 kilometer på 1:29:27 (4:28/km)!
Nytt personbästa och dunderkross!
Efter att ha fått kuta en extrarunda i Badhusparken, för att få upp klockan på 21,1 kilometer, stannade jag tillslut uret på 1:34:14! Nytt personbästa med över fem minuter! Nog för att jag har haft bra form en längre tid men det här överträffade alla mina förväntningar!
Jag återhämtade mig ganska snabbt och vi slog oss ner i solen och njöt av varsin energibar och vätskepåfyllning. Vi summerade varsina väl genomförda lopp och sällskapade lite med arrangörerna. Men framförallt njöt i alla fall jag av en dunderkross av mitt gamla personbästa. Jag hann också fundera på om det funnits mer att hämta men där och då kände jag att jag var klar som artist, i alla fall för den här dagen.
Sedan gick vi upp på Bastard Burger och åt en härlig burgare och så swishade jag in en slant till Sockertoppen som tack för ett roligt arrangemang!
Runstreak, HIIT och PB x3
Alltså. Maj 2020. Vilken träningsmånad! Dels har jag kört på med vanliga HIIT-passen på gymmet. Sedan har vi ju kört Runstreak och kutat minst 1,6 km varje dag. Det har också varit en månad med tre nya PB:n och en helt makalös form. Hur gör man nu för att konservera den? Eller kanske utveckla den lite till? Jag är ju faktiskt vansinnigt nära sub-90 på halvmaran…
Hade triathlon lopp med lite variation varit något för dig som har en så bra kondition? Tror du hade varit skitduktig på det! Jag har tagit upp löpningen nu i vår och försöker springa regelbundet, för att jobba med kondisen. Inspireras av din blogg! Har en Fitbit som jag kopplar till Runkeeper. Märkt att det är skönt att få liveuppdatering om genomsnittshastighet istället för att vända och vrida på klockan hela tiden. Märker också jag är rätt känslig för värme nu när sommaren är här. Allt över 23 grader så är allt så tungt, jag blir yr och ansiktet brinner och jag är svinseg resten av kvällen. Kanske får investera i en keps eller såna där snordyra töntiga glasögon. Eller bara springa då temperaturen är sådär perfekt 14-18 grader.
En triathlon hade varit ballt men alltså, jag bangar på simningen. Faktiskt. Det är nog den största anledningen till att jag inte gjort en klassiker (än). Jag kan simma så klart men kan givetvis bli bättre. Men nej, det lockar inte. Så får jag byta ut simningen mot typ… gå på händer eller krypa baklänges så är jag gärna med. 😉
Ja, värmen är ju både och. Jag gillar ju att kuta när det är lite varmare men att vara ute i minusgrader har sin charm det också. Allra helst att komma hem och stå i duschen efteråt och vara helnöjd över insatsen.
Tack för fint cred också, det blir nog fler träningsinlägg framöver. Något speciellt du vill läsa om?
Jag har faktiskt hela mitt liv varit en svag simmare. Bestämde med i januari i år att anmäla mig inte bara till en – men två simkurser för vuxna! En för bröstsim och en för crawlsim. Värt att notera att jag knappt kunde orka simma 50 meter bröstsim, hoppa från kanten eller blåsa med näsan under vatten… Och nu har jag fullföljt 200 meter bröstsim (utan problem), 50 meter crawl och dykning med huvudet i först 🙂 Det finns hopp för alla! Till hösten ska jag anmäla mig till fortsättningskursen i crawl, med målet om 200 meter crawl. Målet är att genomföra ett minitriathlon/sprint-triathlon till nästa sommar 🙂
Oj vad svårt. Hade gärna läst om tips, kanske mer riktat mot nybörjare? Även fast jag tycker det är trevligt att få inblick och nörda sig in i hur det är att träna på ”elitnivå”, i mina ögon. Kanske t.ex intervall-tips eller hur man upprätthåller en regelbunden löpträning på sikt, något sånt? Eller något annat som engagerar eller som läsaren där hemma kan testa oavsett nivå? Du har ju en stor passion för löpning, kanske finns intresset att skapa en community/facebook-grupp? Kanske sponsrade events som du håller i och förmedlar din glädje för sporten?
Coolt med utvecklingen i vattnet! Jag har ju inga problem att hoppa eller dyka i vatten, eller simma under det och sånt. Mitt dilemma är att lägga några längre sträckor. Jag blir rejält trött av b ara ett par tre längder i en bassäng, men det lär ju hänga ihop med taskig teknik och ovana. Simkurs kanske vore något…
”Elitnivå” vete fan, jag är långt därifrån. Men nybörjartips är ju en bra idé som jag kan ta vidare och klura på eller hur man bygger roliga intervallpass. Men att skapa communitys tänker jag nog passa på, det finns redan flera av dem bara här i Östersund och tiden är också knapp. Allra helst nu i sommar, ska ju få in golf också. 😉
Tack för input och att du tog dit tid!