Med åtta dagar att spendera och två världsstäder på bordet velade vi lite fram och tillbaka kring hur vi skulle lägga upp resan. Även under resan. Utresa till New York och en redan bokad hemresa från IAD. Så ja, till Washington skulle vi åka i vilket fall så nu handlade det mest om hur många dagar vi ville spendera där, kontra Manhattans myller.
Vi lever ju lite efter devisen ”det löser sig” när vi reser. Med risk för att saker kan gå käpprätt (det vill säga bli onödigt dyrt) så bokar vi många gånger boende och transporter ganska sent inpå. Ibland längs vägen. Några gånger över disk. Det blev likadant här och det var först vår andra eftermiddag på Manhattan, tokmätta på intryck och tempo, som vi satte ner foten, bestämde oss och bokade hotellrum i Washington. Dagen efter satte vi oss på bussen och rullade söderut för fyra och en halv dag i USA:s huvudstad och en plats som ingen av oss besökt förut.
Med facit i hand? Klockrent! Låt mig berätta lite om våra dagar i DC (för nu när man varit där får man ju säga DC, lite som ”Keb” när man varit på Kebnekaise och ”Kili” om man varit på Kilimanjaro). Fyra dagar i ett text- och bildformat. Varsågoda!
Att anlända vackra Union Station
Bussen från New York rullade in på baksidan av Union Station, centralstationen i Washington DC och därifrån var den inte särskilt speciell. När vi däremot kom ut i avgångshallarna så var det betydligt häftigare, för att inte tala om utsidan. Fantastiskt vacker byggnad där man vid sortin från huvudentrén har Columbus Circle rakt utanför dörren och Kapitoliums vackra kupol en knapp kilometer bort.
Union Station byggdes i början av 1900-talet och invigdes 1908. Åttio år senare återöppnade den efter omfattande renoveringar. Idag är det här en centralpunkt för långväga kommunikationer som tåg och bussar och det finns också en tunnelbanestation här, trafikerad av röda linjen.
Incheckning på Arlington Court Suites
Efter en promenad med vår lätta packning och en sen lunch på ett jätte-icke-prisvärt hummerhak i city hade skymningen dragit in över DC. Vi tog oss ut till vårt bokade hotell, Arlington Court Suites, några tunnelbanestationer från de centrala delarna och på andra sidan floden Potomac.
Efter att ha varit ganska trångbodda på Manhattan verkar vi ha blivit uppgraderade till nån typ av svit på sjunde våningen. Rena dansgolvet plus vacker utsikt västerut, med Washington Monument och Kapitolium några kilometer bort. Vi tog en lugn eftermiddag, bloggjobbade lite ohetsigt och köpte lite mat och vin på en närbelägen affär.
NHL-hockey
Jag hade haft lite span på NHL-matcher inför resan, då ingen av oss varit på hockey i Nordamerika tidigare. Efter att ha gått bet på matcher New York så visade det sig att Washington Capitals hade två hemmamatcher under våra dagar i DC. Vi slog till på NY Islanders-matchen redan vår andra kväll och köpte biljetter så fort luckan öppnade klockan 12 på matchdagen. För 50 dollar per biljett fick vi helt okej platser nästan högst upp i arenan och det får väl anses vara helt överkomligt…
…medan en helt vanlig blaskig öl kostade (håll i er nu) 17 dollar. Det blev ingen öl, det kan jag lova.
Kvällens mesta värde fick vi av NY Islanders spel, som fullständigt körde över Capitals och vann med klara 3-0 inför 16.209 själar. Jag vet inte om jag sett något svagare hemmalag sen jag såg Timrå torska stort mot Färjestad kring 2004-nånting. Fantastiskt usla.
Personbästa förresten. Capital One Arena är den största hockeyarenan jag varit på. 20.356 tar den in om det är basket och 18.573 om det är hockey. Måste ändå nämna att det inte kändes som nästan fullsatt. Kan ju i och för sig bero på att hemmalagets oförmåga att… ja, spela hockey så stämningen var ganska långtifrån elektrisk.
Capital One Arena är perfekt belägen mitt i stan med Gallery Place Chinatown som närmaste metrostation (röd, grön och gul linje), alternativt knappt tio minuters promenad till Metro Center.
Ett antal timmar kring National Mall
Med en lätt underskattning närmade vi oss National Mall vår första förmiddag på byn. Vi hade i och för sig researchat en del kring området på förhand och hittat ett och annat ”måste”. Att vi tillslut skulle spendera så många timmar där under alla våra dagar i DC hade vi väl kanske inte räknat med. Inget ont i det så klart. Det är promenadvänligt, finns massor (läs: memorials) att upptäcka både inomhus och utomhus och vid vårt novemberbesök fanns foodtrucks ståendes lite överallt.
Så här. Det kommer ett eget blogginlägg om bara National Mall.
Men vad är då National Mall? Jo, det här är en stort grönområde mitt i DC. Från Kapitolium i öst till Lincoln Memorial i väst. Från Vita Huset i norr till Jefferson Memorial i söder. Plus Washington Monument mitt i alltihop. Och alla museer och monument, som ligger spridda i längs parken och i kvarteren runtomkring.
Under våra fyra dagar hann vi besöka de här platserna i och kring National Mall:
- Spontant besök i Kapitolium med guide
- Ett par korta besök i Representanthuset och senaten
- Air & Space Museum (som Maria bloggat om)
- Botanic Garden
- Ett par gånger vid Washington Monument
- World War II Memorial
- Korean War Veterans Memorial
- Vietnam Veterans Memorial
- Två gånger vid Lincoln Memorial
- Jefferson Memorial
- Franklin Delano Roosevelt Memorial
- Martin Luther King Memorial
- Vita Huset från olika håll och som man ser bäst från Lafayette Square norr om huset
Som ni märker finns det också en del platser som vi inte hann upptäcka. Nästa gång, och så vidare.
Arlington National Cemetery
Bara en dryg kvarts promenad från vårt hotell låg Arlington National Cemetery, från city sett en och en halv kilometer väster om Lincoln Memorial och med floden Potomac däremellan. Arlington är en gigantisk militärkyrkogård som idag hyser över 400.000 gravar och som växer med runt 6.000 nya varje år. Den allra största delen begravda har militär anknytning. Dels stupade i strid, pensionerade krigsveteraner, krigsinvalider och även närstående familjemedlemmar till någon som redan ligger begrav på området.
Vi gjorde entré i den norra delen och gick rakt på US Marine Corps War Memorial. Monumentet har det berömda fotografiet från Iwo Jima som förlaga, vilket ni säkert känner igen när ni ser det. Det finns en hel del kända krigsveteraner begravda här men bara två presidenter, där de flesta nog hört talas om John F Kennedy medan William Howard Taft förmodligen är lite mer okänd.
Själv hade jag förhandsnoterat fyra-fem från TV-serierna Band of Brothers och Pacific men det var bara John Basilone som jag faktiskt hittade. Det var inte helt lätt att lokalisera sig här. Även om hela området är uppdelad i sektioner så ligger de inte i någon geografisk nummerordning. Tips från coachen: hitta en karta om ni letar efter något mer specifikt än de ”självklara” platserna.
Fyra timmar la vi på Arlington i ett vackert höstväder och förutom alla gravar såg vi vaktavlösningen vid Den okände soldatens grav och Military Women’s Memorial.
Pentagon 9/11 Memorial
Även om 9/11 till stor del handlar om attackerna på Manhattan så träffades ju även Pentagons västra fasad. Totalt omkom 189 personer här, 125 av dessa befann sig på marken och resterande på flight AA77, en Boeing 757:a som egentligen var på väg från Dulles (IAD) till Los Angeles (LAX).
Minnesplatsen består av det som nästan ser ut som bänkar, en per offer, med samtliga namn inristade. Här och där låg det blombuketter, armband och annat som anhöriga och efterlevande pyntat platsen med.
Hit tar man sig enklast med tunnelbanan och Pentagon Metro Station (gul och blå linje). Därifrån är det sedan knappt tio minuters promenad till själva minnesplatsen.
Carnegie Library (med Apple-butiken)
Efter Pentagon tog vi tunnelbanan till en annan del av stan. Vi hoppade på gula linjen och klev av vid Gallery Place Chinatown för att upptäcka de kinesiska kvarteren lite. Väl där blev vi inte superimponerade utan drog oss istället lite norrut och råkade i princip gå in i det som jag nu klassar som den pampigaste Apple-butiken jag varit i – Apple Carnegie Library.
Huset som sådant byggdes 1901-03 och under närmare 70 var det inget annat än ett bibliotek. 2016 köpte Apple huset av Events DC, vilket är stans officiella ”event-myndighet” varpå de renoverade stället. 2019 slog de upp dörrarna till Apple Store och här hålls dagliga sessions om hur man på bästa sätt använder sina Apple-produkter.
Det är inte bara Apple-grejer i huset. På andra våningen ligger DC History Center som visar DC:s utveckling från 1700-talet och framåt. I källaren finns det också en utställning med historiska fotografier från Washington.
Apple-fan eller inte. Väl värd ett besök.
De andra upplevelserna
Nu har ju det här mest handlat om de mer storslagna upplevelserna. Det är något svårare att beskriva allt man ser bara man vandrar runt i stan. För det gjorde vi. Promenerade alltså. Det är lite så man känner av livet och atmosfären tycker jag och även om man inte går in överallt så får man ändå en känsla. Och känslan av Washington var bra. Mycket bra!
Ska jag namedroppa några så kikade vi runt i både Dupont Circle, Penn Quarter och downtown och givetvis våra närmaste grannar ute i Arlington där vi tog oss ett par turer till den lokala matbutiken.
Restaurangerna vi åt på
Ett knippe nämnvärda restauranger är väl på sin plats, som en avslutning på det här inlägget. Första kaffet tog vi på Compass Coffee mittemot hockeyarenan. Stället känns kanske lite ”kedja” men grundades faktiskt i DC och finns idag bara där och i Virginia. Väldigt bra kaffe och den muggen smuttade jag på bra länge.
Burgarställen finns det gott om. Två sådana hann vi med, dels Five Guys i Arlington och så Shake Shack inne i city. Helt okej snabbmat och jag tycker nog att de senare var något vassare. Kan väl närmast jämföras med Bastard Burgers här hemma i Sverige (fast Bastard är faktiskt bättre).
En sushimiddag åkte också ner (och jag åt för första gången en hel måltid med pinnar!) precis som en sallad på Roti i kvarteren runt Vita Huset och nån hummermacka (typ) på Luke’s Lobster, vilket var en galet dyr upplevelse utifrån vad vi fick. Vi var hungriga och jävliga efter bussresan från New York, då kan det bli så.
Vår bästa måltid var den på Old Ebbit Grill, i princip granne med just Vita Huset. Det här är Washingtons äldsta pub (”saloon”), grundad 1856 och trots läget inte helt överjävligt överprisad. Restaurangen är stor men det var ändå toktjockt. Vi ville verkligen käka här och tog ett av barborden lite på sidan. Helt klart värt (och bilden nedan visar bara en av ställets fyra barer).
Frukost tog vi på hotellet. Inget krav när vi bokar men ingår det i priset är det ju en no-brainer.
Så, Washington DC alltså?
Ja men verkligen! Innan resan funderade vi på hur vi skulle fördela vara dagar på resande fot. Fler dagar i New York eller i DC? Vi fokuserade på det senare och vilket bra beslut det var! Det här är en stad som är lätt att besöka av flera skäl. Den är promenadvänlig, den kändes under våra dagar som betydligt mindre hetsig än Manhattan (konstigt?), renare, fräschare, tunnelbanesystemet är super, generellt sett lägre priser och det finns mängder av platser och saker att upptäcka. Många av alla museer är dessutom helt gratis!
Funderar ni på USA:s västkust men tycker New York drar iväg i pris eller har ni redan varit där massa gånger? Well. Jag vet ju vad jag hade valt i så fall.
Lätt.
[…] ligger i stadsdelen Arlington, ett par-tre kilometer väster om stadskärnan i Washington DC. Tar man tunnelbanan är det blå linjen och stationen Arlington Cemetery. Därifrån är det ett […]
[…] tänkte ta tåget från New York till Washington DC i höstas, för att snabbt och smidigt skifta städer på vår USA-resa. Vi var ganska obokade och […]
[…] fyra dagar i Washington D.C. hinner man upptäcka en hel del. National Air and Space Museum visade sig vara en självklarhet och […]
[…] på NHL-hockey för ett halvår sedan till att ha sett två matcher på fyra månader. Precis som i Washington, där Maria och jag spontant gick på Capitals mot Islanders, åkte jag ut till United Center och […]
[…] fyra dagar i Washington D.C. hinner man upptäcka en hel del. National Air and Space Museum visade sig vara en självklarhet och […]