Jag gjorde en snabbtitt på en gammal Garmin-rutt från när jag och Martin var ute 2011 (då Murphy hann ifatt mig och gav mig punka allra längst ut på Bynäset). Plus en sväng i boken Friluftsliv i Jämtland. Allt för att bilda mig en uppfattning om vilka stigar, vägar och vrår jag skulle besöka för att ta mig runt rundan som kallas Frösö lång. Det var ju några år sedan jag hann i alla fall till Bynäset…
Frösö lång blev Frösö felcykling. Inte många rätt men tillslut, efter ett antal märkliga kryssningar på småstigar och ödsliga grusvägar, tog jag mig ut vid ESNZ. Jag rundade bana 12, tog mig den långa uppförsbacken till Frösö kyrka innan jag fick stå på efter Sommarhagen och tillbaka in till stan. Fantastiskt sköna stigar efter just Sommarhagen och där trampade jag på som jag sällan trampat de senaste åren. Underbart skönt att få kryssa mellan rötter och stubbar, diken och träd och diverse lördagspromenerande människor i sommarkläder. Frösön visade sig minst sagt från en av sina bästa sidor just i kväll.
Och då spelar det ju faktiskt mindre roll att jag körde fel fyra-fem gånger. Det gör mig ingenting. Det finns alltid något nytt att upptäcka och lära sig.
