Visst har vi pratat om att kontraster är livet? Jag tror det. Ett par-tre hundra gånger minst. Vi gillar konceptet och tog så klart med det till både New York och Washington nu senast. Inklusive de restauranger vi gick till och det vi valde att äta. Manhattan erbjuder ju en hel del, det vet vi så det handlar mer om att välja och vraka än att vara utlämnad och hungrig.
Och vi valde.
Från en magnifik asiatisk-fransk restaurang i Meatpacking District och exklusiv champagne på 5th Avenue till spanskt halvfabrikat på en matmarknad vid High Line och sötsliskiga munkar vid Wall Street. Häng med på en kort kulinarisk resa på Manhattan, med en receptanalfabet (jag) och en matbloggare (Maria).
Hotellet
Vi hade gjort det ganska enkelt för oss genom att boka ett hotell med frukost inkluderad. Dyrare? Nej, tvärtom. Billigare än merparten andra utan inkluderad frukost. Ja, nej, visst. Vi valde inte Hampton Inn Madison Square Garden för lyx och flärd utan mest av geo-praktiska skäl, nära Penn Station.
Utifrån prisläget i stan, vilket vi i princip visste på förhand, så var det här ett väldigt ekonomiskt alternativ och på buffén fanns ungefär det man kan förvänta sig. Inte direkt mer. Inte mindre heller. Jag är typ nöjd om jag får flingor med fil eller mjölk. Sedan går man ju bananas på alla engångsartiklar som användes. Plastbestick och papptallrikar fyllde sopsäckarna i matsalen snabbare än du hann säga ”En kaffe på det här så…”.

The Plaza
Om man fyller år när man är i New York så får man gå på champagnebar – det är inte sen gammalt över huvudtaget utan ett nytt koncept för oss (främst för att vi aldrig varit på champagnebar i New York förut). Efter vårt besök på Taittinger champagnebar i Järvsö i somras, vilket är en av deras totalt fyra barer i hela världen, så har vi bestämt fått för oss att en av deras tre övriga är belägen på otroligt fashionabla The Plaza vid 5:e avenyn.
Så. Vi gick dit. Obokade. Fick ett bord i den riktigt härliga miljön. Och beställde in varsitt glas Taittinger. Sådär klockan 11:30 på förmiddagen. Man kan göra så och det är liksom aldrig fel (okej, kan diskuteras). Gott? Alla dagar. Billigt? Inte någonstans. Även om glasen kostade $45 stycket, vilket kanske ändå inte är superprisat, så tillkommer som vanligt skatter och dricks. Notan slutade på $145. Ja jo visst, men så är man inte på The Plaza varje vecka heller.





Burger & Lobster
Eftersom Maria är den som har störst matkoll av oss två så hade hon fått upp ögonen för Burger & Lobster. Jag vet inte om jag vill kalla det ”kedja” riktigt för även om de finns på ett antal ställen i världen som Singapore, London, Doha, Bangkok och några ytterligare städer, så är det ju inte direkt Donken (tack!).
Vi knallade in på restaurangen vid Bryant Park som är granne med Times Square (medan den andra ligger tre-fyra kvarter från Flatiron Building. Bra tajmat för det var knappt något folk när vi ramlade in men det fylldes på rejält medan vi satt och åt. Skön miljö, okej service och… ja, inte jättedyrt men ändå dyrt. $28 för en Wagyu Burger kan jag absolut svälja, för den var jäkligt god, men det blir ju lite sura uppstötningar när de tar $8 för en flaska helt vanligt stilla vatten. Vi drack det med andakt i alla fall och gick därifrån knappa tusenlappen fattigare (vilket motsvarar åtta luncher hemma i Östersund).




Little Spain
Efter vårt besök på takterrassen Edge NYC var vi superhungriga. I bottenvåningen av samma kvarter hade vi sett en liten spansk matmarknad som vi nu tog sikte på. Little Spain heter hela stället och det doftade riktigt trevligt. Efter ett varv bland de olika restaurangerna, där allt från kött, fisk, skaldjur och annat spanskinfluerat var representerat, så slog vi oss ner på La Barra och beställde in ett par smårätter som vi delade på.
Alltså. Det är lätt att bli kräsen när man äter trevligt och bra på andra ställen. Inte så att Little Spain var genomkasst, absolut inte, men när maten kommer in på under tre minuter (japp) och det typ är halvfabrikat så… ja, nej. Lite (…) under förväntningarna om man säger så. Dessutom hade de generellt dålig koll på vad vi (och andra) beställt så de sprang runt till flera bord utan att riktigt veta vare sig ut eller in.
Nåväl. Bukfylla och sparsamt med dricks är väl resultatet av La Barra i Little Spain.




Dunkin’ Donuts
Alltså jag vet. Dunkin’ borde inte platsa på listan men så blev vi lite sugna på något sött. Precis där och då råkade en Dunkin’ ligga i blickfånget på väg mot tunnelbanan vid Fulton Street. Inte vårt fel så klart så vi köpte med oss varsin munk. Nypåtända av sockerkicken tog vi oss till Brooklyn Bridge Park för att njuta av södra Manhattan lite på avstånd. Ibland behöver livet inte vara mer komplicerat än så här.


Buddakan
Marias bästa matidé på hela resan! Vi lyckades boka bord med bara en timmes varsel, vilket väl ändå får anses lite spektakulärt på den här tokpopulära restaurangen nere i Meatpacking District. Buddakan ser på utsidan inte mycket ut för världen. En anonym dörr precis mitt emot Google Store vid korsningen W16St och 9th Ave. Men visst är det väl insidan som räknas?
”JA!” tänker ni nu då med stora bokstäver i huvudet.
”Buddakan presenterar de livfulla smakerna från Fjärran Östern i en surrealistisk atmosfär som förenar Asiens stillhet med den flamboyanta stilen från 1500-talets Paris.”. Det är deras egna ord och och om dörren var helt ospektakulär så är jag helt enig i ”surrealistisk atmosfär” när det kommer till insidan.
Här kliver man först in i en lounge och bar där man får invänta sitt bokade bord. Belysningen är dunkel och ja, bilderna här under ljuger därför lite men det hade varit oballt att blogga några helt nattsvarta bilder. En bartender hittade ändå fram till oss och erbjöd varsitt glas vin. Vilket vi tog. Två minuter senare blir vi ledda till vårt bord. In i den stora matsalen och ned för trappan. Det var som att vara på en bal i valfri Disney-film. Oerhört mäktigt (och oväntat, eftersom jag för en gångs skull inte researchat sönder stället). Nu blev vi förvisso placerade vi ett bord i ett mindre rum alldeles intill men eftersom det kändes lite mer privat och eget så var det mestadels positivt.
Maten då? Ja vi misstolkade nog lite hur vi ”skulle göra”. Kanske skulle vi tagit in en förrätt att dela på och en varmrätt att dela på. Vi tog istället in varsin varmrätt och det var något för stora portioner för att bli sådär behagligt mätt. Å andra sidan satt ju smakerna som ett smäck så det var inga större problem att tömma tallrikarna och leva med lite matkoma några timmar.
Maria gick för en Kung Pao Monkfish medan jag tog in Ginger scallion chicken med en skön och behaglig touch av chili. På sidan tog vi in en fried rice att dela på. Allt som allt hela resans bästa matupplevelse!





Så mycket mer
Utbudet på Manhattan är som bekant helt enormt men hur mycket kan man hinna och orka äta på två dagar? Inte så mycket. Vi hade ju kunnat gå ut och käka frukost så klart men nja, pass på det. Innan resan hade jag också fått tips om flera takbarer men av dem blev det inget. Jag tänker att man ska ha kvar något till nästa besök.
Har ni något bra restaurangtips för New York så lämna gärna en kommentar och tipsa! Vill du läsa mer om resan rekommenderar jag att klicka in här för New York-inläggen och här för allt om Washington.
[…] LÄS MER | Här åt vi på Manhattan […]